Arkiv:   maj 2008

Passar utrustningen?

Gillar du att gå i för små skor??? Eller tycker du att det är bättre att de är så stora att de kippar varje gång du tar ett steg??? Jag är säker på att alla svarar nej på dessa frågor, man vill ha skor som passar. Men om vi drar en parallell till hästen och dess utrustning så måste ju samma sak gälla där. Det finns inte en enda häst som gillar att ha på sig en sadel som inte passar. Det är inte bara det att det för stunden är obekvämt utan det kan på sikt ge skador. Tex en sadel som ligger an på bogarna påverkar frambenens rörelser och är en stor orsak till kotledsinflammation. Och en sadel som trycker mot ryggmuskulaturen gör att hästen inte kan sätta muskler som den ska.

En billig sadel som inte sitter som den ska kan i längden visa sig bli mycket dyrare än den sadel man tyckte var för dyr. Det är inte gratis att anlita veterinär när man upptäcker att hästen har så ont att den inte går att rida. Har man inte råd att skaffa rätt utrustning kanske man ska överväga om man över huvud taget bör ha häst.

Vad var det egentligen som var fel??

En kvinna anlitade en man som var kunnig i horsemanship för att komma tillrätta med en 1-årig unghingst som hade svåra problem med att lita på människor. Hästen var född hos kvinnan och eftersom hon var oerhört besviken på hans exteriör låtsade hon från början knappt om att han fanns. De andra hästarna fick all uppmärksamhet och den lilla hingsten blev skyggare och skyggare och till slut insåg kvinnan att hon hade skaffat sig problem. Det var då mannen kom in i bilden. Han skulle ”göra folk” av hästen och det som hade tagit 1 år att rasera förväntades byggas upp på nån vecka. Mannen kom regelbundet och jobbade med hästen. Han fick gå mycket varligt fram för att inte förvärra skyggheten. En av de viktigaste sakerna när man arbetar med horsemanship är att se när hästen har fått nog (för stunden) så att man inte går över den gräns där arbetet får omvänd effekt.

En dag när han kom för att jobba med hästen lät kvinnan förstå att hon inte var nöjd med det uppnådda resultatet. Och när mannen kom in till hästen kände han direkt att något var väldigt fel, hästen var tillbaka på ruta 1. När han åkte därifrån efter att ha arbetat precis så länge som han ansåg att hästen tålde såg han hur kvinnan gick in till hästen och fortsatte arbetet!!!!! Hon hade alltså själv orsakat detta rejäla bakslag och insåg inte detta utan ansåg att mannen, som var duktig och kunnig, inte kunde sin sak.

Horsemanship handlar inte om att bara fösa runt en häst. Man måste veta vad man gör och varför och viktigast av allt, man måste kunna ”läsa hästen”, se om den har förstått och definitivt inte fortsätta när hästen inte klarar av att ta in mer. Kan man inte det är det faktiskt bättre att låta bli och ta hjälp av nån som kan lära ut vad man behöver veta innan man ger sig i kast med arbetet.

Vad var det egentligen som var fel???